Likabehandlingsplan

Välkommen att läsa Frejagymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen finns även i förenklad och förkortad version. 

Läsåret 2024/2025, Datum: 2024-02-27

1. Inledning

Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har sin utgångspunkt i skolans uppdrag.
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhälle vilar på. Ingen elev ska diskrimineras, trakasseras eller kränkas. Skolors arbete mot diskriminering och kränkande behandling regleras i diskrimineringslagen och i 6 kap. skollagen.
I Sveriges skolor gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Alla elever ska garanteras en god utbildning i en trygg miljö.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) har varje skola skyldighet att ta fram aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier, och enligt skollagen (2010:800) ska varje skola årligen upprätta en plan mot kränkande behandling. Skolor är därmed skyldiga att bedriva ett systematiskt förebyggande och främjande arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och för att motverka diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling.
Skolans arbete med förebyggande och främjande åtgärder ska utgå från:

● Undersök om det finns risker för diskriminering eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter verksamheten.
● Analysera orsaker till upptäckta risker och hinder
● Vidta de förebyggande och främjande åtgärder som behövs.
● Följ upp och utvärdera arbetet.

Skolans förhållningssätt och vision

Så här vill vi att vår värdegrund ska genomsyra den dagliga verksamheten:

Våra ledord: Kunskap, trygghet och kreativitet
Frejagymnasiet ska i sin verksamhet genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt. Alla, såväl elever som personal, ska känna sig trygga, respekterade och delaktiga i verksamheten, för att därigenom skapa ett öppet arbetsklimat där var och en stimuleras till att växa som människa. Alla, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning ska känna att de har samma rättigheter och
skyldigheter i skolan.

Delaktighet och ansvar

Ansvarig för planen: Eva Torgerson
Planen gäller för perioden: 2024

Elevernas delaktighet: Genom klassråd, utvecklingssamtal,
daglig kontakt med mentor, lärare och assistenter.
Personalens delaktighet: Planen mot diskriminering och kränkande behandling tas upp med all personal på APT under vårterminen, bearbetas tillsammans med EHT och fastställs sedan på LSR mars 2024.

2. Kort analys av fjolårets åtgärder

Mål 1: Eleverna på Frejagymnasiet ska förstå och i möjligaste mån se konsekvenser av sitt handlande, så att diskriminering, kränkande behandling eller mobbning inte förekommer.

Utvärdering mål 1: I de tidigare enkätsvaren och övriga kartläggningsmetoder framkommer att en stor majoritet av eleverna upplever trygghet på skolan. De allra flesta uppger att de har kamrater och att de inte blivit retade av någon.

Vid de incidenter som förekommit under läsåret har personalen reagerat och tillsammans med de inblandade bearbetat det inträffade utifrån elevernas olika förutsättningar. En anmälan om kränkande behandling har utretts och avslutats.

Även elevhälsan har arbetat aktivt på både individ-och gruppnivå som en del i det förebyggande och åtgärdande arbetet. Detta har t.ex. skett genom elevhälsans schemalagda möten med mentorer och övrig personal, extra möten vid behov, observationer i klasserna, elevstöd samt ett lektionsupplägg med mindre samtalsgrupper kring bemötande på det nationella programmet. En tydligare återkoppling från elevhälsans sida gällande specifika elevärenden har efterfrågats, likaså att elevhälsans personal blir mer känd för eleverna.

Mål 2: Arbeta med hälsofrämjande åtgärder. Alla elever ska uppnå en god hälsa, välmående, trivsel och prestationsförmåga.

Utvärdering mål 2: Det arbetas dagligen med olika hälsofrämjande åtgärder, exempelvis tydliggörande pedagogik i form av bildstöd och tydlig lektionsstruktur samt arbete med rörelseaktivitet på rasterna. Skolsköterskan har arbetat med den s k mentala tallriksmodellen i några klasser och med skärmfria rastaktiviteter. Klassråden fyller en viktig funktion i dialogen mellan elever och personal. En förbättrad tillgänglighet för vissa grupper i idrotten efterfrågas.

Elevhälsoteamet har varit involverade både på individ-, grupp-och organisationsnivå. Det är i det dagliga arbetet på skolan som en utveckling av samarbetet mellan elevhälsoteamet och mentorer och övrig personal kan ske. Ett ökat samarbete mellan mentorer/övrig personal och elevhälsan rörande den sociala lärmiljön efterfrågas.

På det nationella programmet har resultatet av GR-elevenkäten som gjordes vt22 följts upp med två kortare trivselenkäter ht-22 och vt-23 för att få en ny lägesbild under läsåret.

Flera motiverande och roliga aktiviteter som stärker gemenskapen mellan programmen har genomförts inom Idrott-och hälsa.
Personalen arbetar med att tillämpa lågaffektivt bemötande i syfte att hitta strategier för att skapa lugnare social och pedagogisk lärmiljö. Vid behov görs kartläggning av enskild elevs studiesituation och handlingsplan upprättas.
Att fortsätta dokumentera vilka åtgärder vi vidtar och en analys av hur vi lyckas med dessa ses som angeläget. Arbetet med att konkretisera åtgärderna ytterligare bör fortsätta kommande läsår, både inom arbetslag och elevhälsa.

3. Undersöka och kartlägga

Som grund för det förebyggande arbetet ska den egna verksamheten undersökas. Skolan behöver därför genomföra kartläggningar med hjälp av olika metoder för att upptäcka eventuella risker för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkningar eller andra hinder för elevers lika rättigheter och möjligheter.

Det är viktigt att man inom denna skolform har ett arbetssätt som innebär att man reagerar omedelbart om man upptäcker att någon av eleverna är utsatta på något sätt. En av konsekvenserna av funktionsnedsättning och utvecklingsstörning kan vara att man har svårt att generalisera och att se konsekvenserna av sitt agerande. Detta innebär att man kan ha svårt att se att ett beteende i en situation kan jämföras med en annan liknande situation. Man behöver därför klargöra regler och gränser i varje enskilt fall. Så småningom kan erfarenheter hjälpa till för att man ska jämföra tidigare upplevelser och förstå sammanhang.

Konsekvenserna av vissa funktionsnedsättningar inom autismspektrat kan också innebära att man har svårt att göra en spegling av sina egna känslor och upplevelser och överföra dem på någon annan. Det innebär att man kan ha svårt att förstå hur ens eget beteende kan påverka känslor hos någon annan. Även detta kräver eftertanke för hur man skapar förutsättningar för att ingen ska känna sig utsatt. Detta bör på olika sätt påverka innehållet och pedagogik/metoder som används i undervisningen.

Kartläggningsmetoder

• Utvecklingssamtal 1 gång/termin
• Eleverna på individuella programmet får besvara en elevenkät med bildstöd rörande trivsel och trygghet i skolan hösten 2023. Utformningen av enkäten är anpassad till elevens förutsättningar att förstå sammanhang, och genomförandet kan se olika ut för enskilda elever eller elevgrupper.
• Eleverna på nationella programmet besvarar GR:s elevenkät våren 2023 samt en trivselenkät under höstterminen 2023.
• Hälsosamtal
• Elevhälsofrågor stående punkt på klassmöten, och ibland på arbetslagsmöten
• Regelbundna EHT-möten (rektor, biträdande rektor, elevhälsa, mentor vid behov)
• Klassråd

Resultat och analys av kartläggning

Trivselenkäterna – det framkom att en hög andel av eleverna på NP (över 90 %) och IP (ca 80 %) känner sig trygga i skolan och majoriteten upplever att de har någon vuxen eller kompis att prata med. Det som sticker ut på NP är att ca en tredjedel av eleverna upplever att de inte förstår när lärarna förklarar för dem. Det är även hälften av eleverna som tycker att det finns för lite att göra på rasterna. Det här är två områden vi skulle kunna utveckla på skolan.

Arbetslagen stämmer av resultatet på utvecklingssamtalen utifrån frågor om trivsel, studiero och trygghet. Samtalsmallen i Unikum som används vid utvecklingssamtalet innehåller frågor om trivsel.

Inför våren 2024 ska en ny struktur för återkoppling från arbetslag till elevhälsa och rektor tas fram. Mentorerna behöver analysera på gruppnivå om det framkommit under utvecklingssamtalen att elever känner sig otrygga.
Höstterminen 2023 har skolenheten börjat använda ett nytt digitalt system för att dokumentera utredningar vid kränkningsärenden. Personal har fått utbildning i arbetsgången vid kränkningsärenden och elevhälsan har tagit fram en rutin för hur man går tillväga när personal ser eller får höra att en elev utsatts för en kränkning. T.o.m februari vt24 har 5 ärenden registrerats och utretts läsår 23/24. Det handlar främst om verbala kränkningar och ett arbete pågår i berört arbetslag tillsammans med elevhälsan för att fånga upp insatser på olika nivåer.
Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i årskurs 1. Dessa samtal innehåller frågor om trivsel. Om något är avvikande så kontaktar skolsköterskan mentorerna och ev. övriga elevhälsan (efter godkännande av eleven), vilket har gjorts. Elevhälsan och/eller mentorerna har följt upp och åtgärdat det som har varit avvikande med elevens trivsel.

4. Främjande -målinriktat arbete med identifierade friskfaktorer

Syftet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, där alla elever har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Det främjande arbetet pågår löpande och utan att något särskilt har hänt.

Främjande åtgärder:
Friskfaktor: Kännedom om planen mot diskriminering och kränkande behandling

Mål: Eleverna på Frejagymnasiet ska i möjligaste mån förstå och se konsekvenser av sitt handlande, så att diskriminering, kränkande behandling eller
mobbning inte förekommer samt att alla ska känna trygghet.

5. Förebyggande - målinriktat arbete med identifierade riskfaktorer

Skolans förebyggande arbete handlar om att avvärja och åtgärda de risker man identifierat i verksamheten kring:
● diskriminering
● trakasserier
● sexuella trakasserier
● kränkande behandling
● hinder för lika rättigheter och möjligheter
Detta görs efter vad som kommit fram i resultat och analys av kartläggningen som genomförts.

Förebyggande åtgärder

Identifierad risk: Eleverna upplever att det är för lite att göra på rasterna på NP,
vilket ökar risken för otrygghet och konflikter

Mål: Alla elever ska uppleva rasterna som meningsfulla

Åtgärder: Skapa meningsfulla rastaktiviteter under ledning av personal.

Ansvarig: Arbetslaget i samråd med elevhälsan

När genomförs åtgärden: vt24

Elevers delaktighet i åtgärden: Stämma av med eleverna vad de vill ha för
aktiviteter, de får lämna förslag.

När och i vilka forum (elev och/ eller personalforum) följs åtgärden upp:
Klassråd med NP samt på klassmöte på IP och NP och EHT.

6. Rutin om kränkning sker

Med kränkande behandling, eller kränkningar, avses i detta kapitel även diskriminering och trakasserier enligt diskrimineringslagen.

Anmälan
När personal får kännedom om att en elev har eller upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska händelsen anmälas till rektorn. Personal ska även anmäla till rektorn vid kännedom om en händelse som är uppenbart kränkande. Detta gäller både om eleven upplever sig utsatt av elev eller vuxen.
Rektorn ska så fort som möjligt anmäla detta till huvudman.
Händelsen ska utredas innan personal eller rektor bedömer ifall händelsen är kränkande eller inte.

Utredning
Utredningen ska ske så fort som möjligt efter att anmälan är gjord. Alla som är inblandade i händelsen ska omfattas av utredningen. Hur omfattande utredningen ska vara beror på vad som har hänt.
Syftet med utredningen är att få tillräcklig information för att kunna bedöma om händelsen har varit kränkande behandling enligt skollagen och för att kunna vidta de åtgärder som behövs för att kränkande behandling ska upphöra.
Om utredningen kommer fram till att händelsen inte har varit kränkande behandling i skollagens mening avslutas ärendet.
Om skolan får flera signaler om att en elev är utsatt för kränkande behandling ska skolan utreda utifrån ett helhetsgrepp i stället för att se varje händelse som separat.

Åtgärder
Om utredningen kommer fram till att eleven har utsatts för kränkande behandling i skollagens mening ska åtgärder vidtas till dess att kränkande behandling har upphört.

Uppföljning
Ärendet ska följas upp tills kränkande behandling har upphört. Om kränkande behandling inte har upphört ska befintliga eller nya åtgärder vidtas och följas upp.

Avslut
När kränkande behandling har upphört avslutas ärendet.

Digitalt system för hantering av upplevd kränkande behandling, diskriminering och trakasserier
Alla steg från anmälan till avslut hanteras i det digitala systemet Visma Draftit.

Huvudmannens uppföljning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier
Utbildningsförvaltningens förvaltningskontor sammanställer de anmälningar som kommit in från rektorer till huvudman. Sammanställningen rapporteras till utbildningsnämnden.

7. Uppföljning av planens främjande - och förebyggande åtgärder

Skolan ska kontinuerligt dokumentera och följa upp sitt arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Främjande åtgärder

Friluftsdag- Trindemosse 240307

Resultat av åtgärden

Merparten av eleverna var väldigt nöjda med dagen och deltog. Eleverna som har idrott har utvärderat friluftsdagen dagen efter. 8 personal har svarat på utvärdering och är nöjda med dagen. Roligt att se hela skolan tillsammans och vissa elever pratade och umgicks med varandra över programmen.

Analys av resultatet. Vad behöver vi arbeta vidare med?

Vi behöver förfina vissa detaljer, ex hur tipspromenaden sitter- att frågorna
går att ta ner för de som önskar/ sitter. Ska vi använda fler eldstäder så fler får
plats även om vi hamnar på olika ställen? Ev fler aktiviteter på plats som
naturbingo. Det vore kul med ytterligare med en aktivitet som involverar båda
programmen.

Bilaga 1. Kortfattad version av Frejagymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolan har en plan för att alla elever och personal ska behandla varandra lika. Det betyder att ingen ska diskriminera eller kränka någon annan.
Alla ska känna sig trygga, respekterade och delaktiga i verksamheten. Alla ska känna att de har samma rättigheter och skyldigheter i skolan.

Vad betyder diskriminering?

Det är om man kränker en person eller grupp för deras
● kön eller könsöverskridande identitet eller uttryck, t ex att killar eller tjejer får olika fördelar bara för att de är just killar eller tjejer
● etniska tillhörigheter, att man hör till en speciell folkgrupp
● religion, t ex vilken gud man tror på
● sexuella läggningar, t ex för att någon är homo-eller bisexuell
● funktionsnedsättning, att någon har begränsad fysisk, psykisk eller begåvningsmässig funktionsförmåga
● ålder, t ex att någon är gammal

Vad betyder kränkning?

Det är;

● om man slår någon, knuffar eller tafsar
● om man hotar någon eller kallar någon för dumma eller elaka saker
● om man sprider rykten eller fryser ut någon
● om man skriver dumma eller elaka saker om någon eller skickar dumma eller elaka bilder.

Skolan arbetar förebyggande för att alla ska känna sig trygga och respekterade. Om något händer dig ska du berätta det för någon personal.
Om skolan får veta att någon känner sig diskriminerad eller kränkt startar rektor en utredning. Det betyder att vi pratar med de som är inblandade. Vi bestämmer vad som ska göras för att det inte ska hända igen. Elevhälsoteamet kan hjälpa till om det behövs.

Bilaga 2. Styrdokument

Lagstiftningen om förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av barn och elever i skolan tar fasta på barns och elevers rätt till en trygg skolgång fri från alla former av kränkningar och missgynnanden. Då är det viktigt att personal och elever också känner till vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är.
Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i diskrimineringslagen, medan förbud mot kränkande behandling regleras i skollagen. Personal på skolan har anmälningsplikt och förbud mot att diskriminera och kränka elever finns.
De styrdokument som planen utgår från är:
- Skollagen (2010:800)
- Diskrimineringslagen (2008:567)
- Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Bilaga 3. De sju diskrimineringsgrunderna

Diskriminering äger rum när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är:

• Funktionsnedsättning
• Ålder
• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Sexuell läggning
• Etnicitet
  
• Religion eller annan trosuppfattning

Funktionsnedsättning. Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av
funktionsnedsättning har ingen betydelse, du är lika skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning.

Ålder. Med ålder menas uppnådd levnadslängd. Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla och gäller alltså även i skolan. En person kan bli diskriminerad eller trakasserad för att hen behandlas utifrån sin ålder istället för utifrån sin person eller kompetens. Grunden för åldersdiskriminering är
allmänna föreställningar om hur unga respektive äldre är, vad de klarar av och vilka drivkrafter de har.

Kön. Med kön avses de juridiska könen kvinna eller man. Könsdiskriminering handlar om att kvinnor och män inte behandlas som individer. Villkoren styrs i stället av föreställningar om hur de förväntas vara och uppträda utifrån sin könsroll, exempelvis när det gäller fysisk styrka, tekniskt kunnande, socialt ansvarstagande etc. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar även personer som avser att ändra eller har ändrat sitt juridiska kön.

Könsöverskridande identitet eller uttryck. När någon inte identifierar sig som kvinna eller man, eller genom sin klädsel, kroppsspråk, beteende eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Sexuell läggning. Exempelvis homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Sexuell läggning omfattar en människas hela liv och kan handla om sådant som identitet, samlevnadsform och kärlek. Om heterosexualitet alltid anses vara det ”normala” och förväntade blir det en styrande norm, den så kallade heteronormen. Därmed blir det ”onormalt” eller ”konstigt” att vara homo- eller bisexuell.

Etnicitet. När någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla har en etnisk tillhörighet. Alla kan därför bli utsatta för diskriminering. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet. En person kan också ha flera etniska tillhörigheter, till exempel om föräldrarna har olika etnisk bakgrund. Nationella
minoriteter är etniska minoriteter.

Religion eller annan trosuppfattning. Exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Begreppet annan trosuppfattning är kopplat till religiös åskådning. Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar omfattas inte av begreppet annan trosuppfattning eftersom de inte har någon koppling till religion. I många religioner och trosuppfattningar bekänner eller bekräftar man
sin tro genom handlingar. Lagen omfattar därför även de uttryck för tro som ingår i ens religion eller trosuppfattning som till exempel regler om kläder, bön, kost och så vidare.

Bilaga 4 Definition av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling.

Vad är direkt diskriminering?

Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Exempel på direkt diskriminering:

• En lärare hindrar en elev från att vara med på gymnastiken för att hon bär huvudduk (religion)
  
• En elev med dyslexi får inte stöd i undervisningen (funktionshinder)
  
• En skola tillåter inte samkönade par att gå tillsammans som par på skoldansen (sexuell läggning)

Vad är indirekt diskriminering?
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en generell bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Exempel på indirekt diskriminering:

• Alla elever serveras samma mat (elever med religion som förbjuder viss typ av mat diskrimineras)

Vad är bristande tillgänglighet?
Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder som kan krävas kan vara att ta bort trösklar eller att erbjuda hjälpmedel som eleven behöver för att kunna delta i utbildningen.

Vad är instruktion att diskriminera?
Instruktion att diskriminera är när någon ger en order eller instruerar någon som är i beroendeställning, exempelvis en anställd pedagog, att diskriminera någon annan. Instruktion att diskriminera kan ske både direkt och indirekt.
Vad är trakasserier?
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen (2008:567). Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, gester eller utfrysning.
Exempel på trakasserier kan vara att någon hånar en elev för att han bär kippa eller kallar någon för bög, hora, CP, mongo eller dampunge.
Trakasserier kan också ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar med koppling till diskrimineringsgrunderna.

Vad är sexuella trakasserier?
Trakasserier kan också vara av sexuell natur, då kallas de för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller ger närgångna blickar, ovälkomna komplimanger, inbjudningar, anspelningar eller jargong. Det gemensamma för trakasserier och sexuella trakasserier är att beteendet är oönskat och att det är den person som är
utsatt som bestämmer om det är kränkande eller inte. De sexuella trakasserierna behöver inte ha koppling till diskrimineringsgrunderna för att anses som sexuella trakasserier. Sexuella trakasserier definieras i diskrimineringslagen.

Vad är kränkande behandling?
Arbetet mot kränkande behandling regleras i skollagen (2010:800, kap 6). Kränkande behandling är
ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet utan att vara diskriminering.
Kränkningar kan, precis som diskriminering och trakasserier, ske både medvetet och omedvetet samt vid enstaka eller upprepade tillfällen.
Kränkande behandling kan vara:

• Verbalt: skällsord, förolämpningar och sprida rykten
• Socialt: utfrysning, miner och blickar
• Fysiskt: slag, knuffar oönskad beröring och förföljelse
• Text och bild: sms, mms, lappar, klotter, e-post, bloggar, video och chattsidor

Följande exempel kan uppfattas som kränkande behandling:

• Skolpersonal listar synligt så alla kan se de elever som inte lämnat in läxan eller som stör på lektionen
• En elev ger en annan elev en örfil
• Skolpersonal slår till en elev i affekt
• Skolpersonal påpekar en elevs vikt inför klassen
• Elev fotograferar klasskamrater i omklädningsrummet och lägger ut på sociala medier

Personen som utsätter någon annan för en kränkning behöver inte nödvändigtvis ha ont uppsåt eller mena något illa. Det räcker med att den som är utsatt känner ett obehag eller hot. Det är alltid personen som är utsatt som avgör vad som är en kränkning för just honom eller henne.
I fall av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier på internet har skolan skyldighet att utreda om kränkningarna har koppling till skolan. Detta gäller även om kränkningar skett på elevernas fritid. Barn- och elevombudet övervakar tillsammans med Skolinspektionen den del av skollagen som gäller kränkande behandling.

Vad är repressalier?
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.