Att skapa ett sammanhållet samhälle

Denna trend handlar bland annat om att ge förutsättningar för individer att lyckas skapa sig ett gott liv utifrån aspekter som bland annat utbildning, arbete och rimliga ekonomiska villkor.

I sin grundbetydelse innebär polarisering en politisk motsättning, vilket i grunden är ett naturligt tillstånd i en demokrati. När vi talar om polarisering i det här sammanhanget menar vi snarare risken för ett utanförskap och ett icke sammanhållet samhälle. Förutom de socioekonomiska utmaningarna har utsatta grupper sämre hälsa, sämre skolresultat, en upplevelse av att ha mindre inflytande, delaktighet och lägre tillit.

Tillit innebär ett ömsesidigt förtroende mellan människor och gentemot samhället. Länder med hög tillit har i regel en stabil demokrati, stark ekonomi, god folkhälsa och låg brottslighet. Om tilliten sviktar kan det leda till ökad polarisering, populism, främlingsfientlighet och minskad tilltro till det politiska och demokratiska systemet.

Världen

De nordiska länderna ligger i topp i tillitsligan. I Sverige uppger nästan 80 procent att de litar på andra människor, en hög siffra i ett internationellt perspektiv.

Polarisering på den politiska skalan kan också orsaka splittring inom ett land. USA är ett av de mest omtalade exemplen på senare tid med ökande populism och misstro mot människor med annan social eller politisk åsikt än den egna och mot det politiska systemet.

Det nya medielandskapets påverkan

Det nya medielandskapet tenderar att förstärka skillnader mellan grupper. När vi lever i filterbubblor kan vi få olika uppfattningar om verkligheten. Nästan en av fem amerikaner tar del av politiska och valrelaterade nyheter enbart på sociala medier. För personer mellan 18 och 29 år gäller det cirka varannan person. De som i huvudsak enbart tar del av politiska nyheter i sociala medier har ofta en väldigt låg politisk medvetenhet.

Sverige

Vad händer med höglitarlandet Sverige?

Tilliten har länge varit hög och relativt stabil i Sverige. Nu ser vi dock att tilliten mot samhällsinstanserna, liksom tilltron till demokratin, minskar bland de yngre. Flera socialt utsatta grupper som är beroende av välfärden har också en lägre tillit.

Ett aktuellt exempel på hur bristande tillit påverkar samhället är motståndet mot att låta sig vaccineras mot Covid-19. De med inga eller få vaccinationsdoser har lägre tillit till experter och offentliga myndigheter än genomsnittet.

Nära kopplat till tillit är upplevd grad av inflytande:

  • 26 procent av svenskarna tycker sig kunna påverka politiska beslut på nationell nivå mellan valen.
  • På kommunal nivå är siffran 29 procent.

Utsatthet och utanförskap

Sverige tillhör fortfarande de länder som har en relativt jämlik inkomstfördelning, även om vi har sett ökade inkomstskillnader. Av personer födda i Sverige lever knappt 12 procent under gränsen för låg ekonomisk standard medan andelen bland de utrikes födda är 31 procent.

Av barn födda i Sverige lever knappt 16 procent med låg ekonomisk standard, medan andelen bland de utrikesfödda barnen är 54 procent. Det är procentuellt sett större risk att växa upp i relativ barnfattigdom i Sverige än i övriga nordiska länder. Ungefär 1 procent av befolkningen lever i allvarlig materiell fattigdom, vilket är en mycket låg nivå i internationell jämförelse.

Stora inkomstskillnader kan leda till ett mer splittrat samhälle. Parallella ekonomier för till exempel arbete och bostäder (etablerade och oetablerade) riskerar att växa fram. Förutom de socioekonomiska utmaningarna har utsatta grupper sämre hälsa, sämre skolresultat och en upplevelse av att ha mindre inflytande, delaktighet och tillit.

Mölndal

Inflytande och delaktighet behöver stärkas

SCB:s medborgarundersökning 2021visar att

  • 7 av 10 tillfrågade Mölndalsbor ser negativt på möjligheten att påverka innehållet i politiska beslut.
  • 7 av 10 ser negativt på invånarnas möjlighet att delta aktivt i utvecklingen av kommunen och på transparensen kring politiska beslut.
  • Hälften anser sig ha förtroende för kommunens politiker, vilket är 10 procentenheter lägre än genomsnittet för riket.
  • 20 procent anser att kommunens politiker är lyhörda för invånarnas tankar och idéer kring kommunen och dess verksamheter.

Mölndal ur ett socioekonomiskt perspektiv

Idag har vi en stor välmående befolkningsgrupp i Mölndal, med en mycket hög utbildningsnivå och låg arbetslöshet. Vi har inga tydligt utsatta bostadsområden utan utanförskapet finns insprängt i olika områden. Det gör det inte desto mindre viktigt att arbeta för att stärka situationen för utsatta Mölndalsbor och att så långt det är möjligt motverka utanförskap och en utveckling som kan leda till ökad polarisering och större behov av stödinsatser i framtiden.

Utsatta grupper

Andelen hushåll med låg ekonomisk standard är låg i Mölndal. Under 2000-talet har det i Mölndal och i landet skett en tydlig minskning av behovet av försörjningsstöd bland personer som är födda i Sverige eller etablerade i landet.

Nära kopplat till utsatthet och polarisering är människors hälsa.

Hälsa

En god hälsa är inte bara viktigt för individen utan är på samhällsnivå en förutsättning för utveckling, tillväxt och minskat utanförskap. Över lag utvecklas hälsan i en positiv riktning. Dock ökar skillnaderna mellan olika gruppers hälsa, vilket både kan bero på och bidra till en tilltagande polarisering. Hälsan är generellt sämre i grupper med låg socioekonomisk status, funktionsnedsättning, HBTQ-identitet eller som är födda utomlands. En av de viktigaste faktorerna för människors hälsa är utbildningsnivå. En idag 30-årig Mölndalsbo med eftergymnasial utbildning förväntas ha en drygt sex år längre återstående medellivslängd jämfört med en person med lägre utbildning.

Generellt sett upplever Mölndalsbon en god hälsa. Tre fjärdedelar av 16–84-åringar skattar sin allmänna hälsa som god eller mycket god. Män mår i stort bättre än kvinnor och yngre bättre än äldre.

Klara skolan

Fullföljd skolgång är en nyckel till goda livsvillkor och god hälsa. Även om Mölndal har relativt homogena bostadsområden utan tydlig segregation skiljer sig ändå de faktorer som påverkar skolresultaten sig åt mellan olika delar av Mölndal. Det avspeglas i skolornas resultat. Elevers socioekonomiska bakgrund har betydelse för skolresultatet, varav den viktigaste faktorn är föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Cirka var fjärde elev i Mölndals stads skolor har föräldrar med för- eller gymnasial utbildning. Jämfört med riket uppvisar dessa elever något lägre resultat. Sammantaget har dock Mölndalselever i åk 9 något bättre resultat än för riket i stort. Flickor har liksom tidigare bättre resultat än pojkar.

Om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas från statistiken har 78 procent av Mölndalseleverna godkänt i alla ämnen och 88 procent är behöriga till gymnasiets yrkesprogram, vilket är något högre än resultatet för riket.

Att fundera vidare på:

  • Vad kan vi göra för att bevara och bygga tillit mellan människor? Liksom mellan invånare och kommun?
  • Hur främjar vi mötesplatser där människor med olika bakgrund, ålder, från olika kommundelar med mera kan mötas och få större kännedom om varandra?
  • Hur kan skolan och andra arenor arbeta för att tidigt lägga en grund av tillit hos barn och ungdomar? Finns det andra grupper som är särskilt viktiga att nå?
  • Hur kan vi uppmuntra, skapa utrymme för och kanalisera engagemang och delaktighet hos våra invånare?
  • Hur kan vi främja sammanhållning och motverka polarisering? Hur hittar vi och hur stöttar vi de utsatta grupperna i Mölndal?
  • Hur kan vi ge nyanlända invånare möjlighet att integreras i det svenska samhället?
  • Hur kan vi tillsammans göra tidiga insatser som främjar barn och ungas goda uppväxtvillkor?

Läs mer:

Källor:


Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2023-02-08