Demografisk utveckling

Det demografiska perspektivet ger möjlighet att se mönster och förbereda sig för hur befolkningen kommer att vara sammansatt framåt.

När stora årskullar lämnar sina barndomshem behöver det finnas bostäder och med många äldre behöver äldrevården dimensioneras utifrån det. Befolkningen sätter ramarna för både utgifterna och intäkterna.

Världen

Människor har på senare tid gått från att leva korta liv i stora familjer till långa liv i små familjer. På vissa platser har processen pågått länge och vi ser hur det påverkar områden på en mängd olika sätt. Gapet mellan de som lever längst och kortast minskar i världen. Utbredningen av människor som lider av undernäring sjunker. Mänskligheten har det bättre på en rad punkter. Det är osäkert hur utvecklingen för den globala migrationen kommer att se ut framöver. Något som dock är säkert är att vi blir fler äldre.

Prognoser

Den 15 november 2022 blev den globala populationen 8 miljarder enligt FN. Tillväxttakten för jordens befolkning minskar dock trots att medellivslängden ökar och spädbarnsdödligheten minskar. De senaste 50 åren har antalet barn som föds per kvinna nästan halverats i världen. Snittet förväntas fortsätta att sjunka. Det är kopplat till välstånd, utbildning och kvinnors makt över att planera sitt barnafödande. I Europa finns idag inget land som har ett barnafödande på en nivå som inte innebär en naturligt krympande folkmängd på lång sikt.

Enligt FN:s beräkningar kommer befolkningen att minska i över 50 länder under de närmaste 30 åren, bland annat i Kina. Det får konsekvenser för ekonomin och för kompetensförsörjningen.

"Indien går om Kina som världens folkrikaste land år 2023 enligt FN."

Procentuell befolkningsutveckling 2020 till 2050

Figur: Procentuell befolkningsutveckling 2020 till 2050 enligt FN:s medelprognos. Gul innebär ingen förändring, grön betyder ökning, röd minskning med gradering däremellan.

Migration

I dag finns få tecken på att migrationen i världen skulle minska. Krig, brist på livsnödvändiga resurser, naturkatastrofer och växande ekonomiska klyftor kan komma att sätta fler människor på flykt.

Mycket av den förväntade befolkningsökningen de kommande åren antas ske i Afrika, i många fall i några av världens fattigaste länder. Strömmar från landsbygd till större städer och ekonomisk och klimatrelaterad migration väntas öka. Många av Europas länder står inför en befolkningsminskning och en åldrande befolkning. Läs mer omklimatflyktingar i Klimat kapitlet.

Städernas dragningskraft

I över 10 000 år har mänskligheten flyttat till städer. De har lockats av teknologi, ekonomi och specialisering. För 20 år sedan var över halva jordens befolkning stadsbor och världens städer fortsätter att växa. Samtidigt är det så att de växer mer till ytan än vad de gör till befolkning. Utbredningen kan leda till problem då den tränger undan naturen, vilket kan ge konsekvenser för till exempel livsmedelsförsörjning och luft- och vattenrening. Så länge exempelvis utbildning, tillväxt och service uppfattas som bättre i städer är det lätt att anta att urbaniseringen på ett globalt plan kommer att fortsätta.

Sverige

Av flera olika anledningar är demografiska frågor högaktuella i Sverige. Vi ser ett demografiskt gap som innebär bekymmer både för samhällets finansiering och för kompetensförsörjningen. Pandemin satte fokus på boende, livsvillkor och dödlighet. Krig i närområdet innebär att samhällen måste anpassa sig till människor på flykt.

Gapet

Människorna som ska utföra tjänsterna, producera det vi konsumerar och skapa välståndet börjar bli för få. Andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder minskar. Andelen äldre ökar. Det demografiska gapet sätter press på samhällsinstitutionerna. Det föds inte tillräckligt med barn för att balansera den takt i vilken de äldre grupperna växer. Snittåldern för förstföderskor ökar.

Den här utvecklingen har tidigare motverkats av en invandring som, oftast, innebär en föryngring av befolkningen. Sverige har historiskt kunnat dra nytta av invandring under år då efterfrågan på arbetskraft har varit stor. I närtid har utmaningen legat i att se till så att människor som invandrat också matchas till de yrken där behoven är stora.

Covid-19

Under 2020 var folkökningen den lägsta på 15 år. Flyttnettot var lågt och många avled som en följd av covid-19. Enligt Folkhälsomyndigheten dog 7 752 personer fler än vad som tidigare prognostiserats.

I ljuset av pandemin upptäckte många människor innebörden av ordet överdödlighet. Det var framför allt äldre män som avled i större utsträckning än väntat enligt Folkhälsomyndigheten. I vissa yngre åldrar var det dock i stället lägre dödlighet. Sammantaget sjönk dock medellivslängden i Sverige tydligt, vilket inte har observerats sedan 1968. Det finns också studier som pekar på hur covid-19 oproportionerligt drabbat socioekonomiskt svaga grupper.

Mölndal

Mölndalsborna är relativt unga, har hög utbildning och god inkomst. I framtiden finns mycket som talar för att Mölndalsborna fortsatt kommer att vara yngre än riksgenomsnittet, men samtidigt vet vi att befolkningen åldras.

Ålder och socioekonomi

De kommande tio åren bedöms befolkningen öka i princip i alla åldrar. Mest väntas spannet 25–44 år att växa, med en ökning på 4 106 personer. Även i åldrarna 55–69 år väntas ökningen vara stor och likaså bland barn. Det här hänger ihop med vilka stora grupper som i dag redan bor i kommunen och antagandet om fortsatt hög inflyttning.

Andelen äldre invånare är låg i kommunen. Samtidigt har Mölndal, liksom många andra kommuner i Sverige, en stor kull av fyrtiotalister. I takt med att de bli äldre kommer nya behov att skapas. I framtiden är det troligen så att våra äldre kommer att vara friska längre.

Hög rörlighet

I dag är det många som flyttar in och ut ur Mölndal årligen. Det är också många som arbetspendlar över kommungränsen. Vi har ett strategiskt geografiskt läge med goda kommunikationer, attraktiv bostadsmarknad och stark arbetsmarknad. De kommande åren kommer infrastruktursatsningar att göras vilka ytterligare stärker kommunikationerna. Mycket talar för att den höga rörligheten av invånare kommer att fortsätta. Kommunwn är tätt sammankopplad i en storstadsregion. 95 procent av Mölndals befolkning bor i tätorten Göteborg.

Krig i närområdet

I november 2022 uppskattar UNHCR att 7,8 miljoner ukrainare är på flykt från Ryssland anfallskrig i Europa. Det var den 24 februari 2022 som Vladimir Putin annonserade att ryska militära styrkor skulle gå in Ukraina och sedan dess lever miljontals ukrainare utspridda i närområdet. Främst är det Ryssland, Polen och Tyskland som tagit emot människor på flykt. Samtidigt är andra länder påverkade av kriget dels demografiskt dels ekonomiskt genom global sammankoppling. Läs mer om det under trenden Globalisering samt Ekonomisk utblick.

I november månad bodde 170 Ukrainska medborgare inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i Mölndal – varav 155 beviljats skydd enligt massflyktsdirektivet. Totalt är 39 707 ukrainare inskrivna i Sverige varav 60 procent är 20–64 år.

Massflyktsdirektivet ger rätt till boendeplats genom Migrationsverket, rätt att arbeta i Sverige, skola för barn, rätt att söka grundläggande vård och visst ekonomiskt stöd. Flera av rättigheterna är direkt relaterade till kommunernas uppdrag.

Att fundera vidare på:

  • Den framtida befolkningsutvecklingen medför att behovet av välfärd växer samtidigt som skatteintäkterna växer långsammare än kostnaderna. Hur kan vi möta den utmaningen?
  • Om Mölndals stad i framtiden inte kan göra allt som görs i dag - vad ska prioriteras i vår verksamhet på längre sikt?
  • Antalet unga och äldre Mölndalsbor ökar framöver. Hur påverkar det vår verksamhet? Hur kan deras behov mötas?
  • Hur kan ett samhälle som är i behov av arbetskraft med hög kompetens dra nytta av en växande äldre befolkning med god hälsa och hög utbildning?
  • En växande befolkning medför också ökade krav på omhändertagande av grupper med omsorgsbehov utifrån till exempel LSS och psykisk ohälsa. Hur kan vi möta de behoven?
  • Hur synliggör vi de demografiska effekter som samhällsbyggandet får på lång och kort sikt?

Källor:

Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2023-08-24