Lyssna
Globalisering
Begreppet globalisering används ofta för att beskriva det ökade ömsesidiga beroendet mellan världsekonomier, kulturer och människor.
Värderingar sprids, skillnader mellan länder och människors levnadsvillkor minskar, även om de fortfarande är väldigt stora. Gränsöverskridande handel, sänkta tullar, ny teknologi samt flöden av investeringar, människor, kapital och information är några faktorer som driver globalisering. Världen har under lång tid blivit mer och mer sammankopplad men under senare år har utvecklingen vänt och fler och fler pratar om att världen håller på att deglobaliseras, där Rysslands anfallskrig mot Ukraina är en av de drivande krafterna.1
Världen
Världen blir mindre och möjligheterna att ta del av influenser och kultur från hela världen har exploderat under de senaste decennierna. Globaliseringen har bland annat lett till en industriell utveckling i stora delar av världen. Urbaniseringen har drivits på och den extrema fattigdomen har minskat.
Med globalisering följer en del negativa konsekvenser, såsom ökade skillnader mellan fattiga och rika, miljöförstöring, gränsöverskridande brottslighet, större kriskänslighet och sjukdomsspridning. Ett militärt och säkerhetspolitiskt beroende skapas. Sårbarheten i samhället ökar, inte minst i tider med internationell terrorism, cyberspionage och ett stort el- och IT-beroende.
Från globalisering till deglobalisering
Den globaliserade värld som vi lärt känna under de senaste decennierna med fokus på internationell handel och en tydlig maktordning där USA och den övriga västvärlden tillsammans med Kina har varit de dominerande krafterna går mot sitt slut. Världen går istället mot en multipolär ordning där främst Kina och Ryssland står på ena sidan, väst med USA och EU i spetsen på den andra och Indien någonstans i mitten.
Istället för att fokusera på handel mellan länder globalt går vi mot mer nationalism och ett ökat fokus på den nationella och regionala ekonomin och säkerheten. Låg arbetskraftskostnad är inte på samma sätt den primära drivkraften för företag när man i samarbete med stater flyttar sin verksamhet eller gör nyetableringar.
Även den tekniska utvecklingen driver på deglobaliseringstrenden. Automatiseringen har gjort att behovet av arbetskraft har minskat och tillverkning har börjat flytta tillbaka till högkostnadsländer.
Sverige
Inom Sverige har globaliseringen i grunden förändrat förutsättningarna för näringslivet. Från mitten av 1980-talet fram till 2021 har exporten av varor och tjänster som andel av bruttonationalprodukten (BNP) ökat från cirka 30 procent till cirka 45 procent. I dag är det möjligt att se hela världen som en spelplan för svenska företag. Vi ser ett större utlandsägande inom svenskt näringsliv. Hur deglobaliseringen kommer påverka Sverige är ännu för tidigt att säga så mycket om, men det kan innebära möjligheter att få hem mer tillverkning till landet. Detta gäller såväl inhemska företag som europeiska.
Påverkan på Mölndal
Även svenska kommuner påverkas starkt av globaliseringen. I takt med att gränser suddas ut och vi ställs inför utmanande situationer blir det viktigare att agera i sammanhang utanför kommungränsen. Förhållanden som har sitt ursprung i globaliseringen, till exempel flyktingsituationen så som den såg ut 2015, klimatkrisen, effekter av världskonjunkturen och coronautbrottet är exempel på händelser som vi påverkas starkt av och inte kan hantera på egen hand.
Det ska också poängteras att Mölndal även är med och medverkar till en globaliserad värld, bland annat genom handel och klimatpåverkan.
Behålla och stärka attraktionskraften för näringslivet
För Mölndals del är det starkt internationaliserade näringslivet ett tydligt exempel på det ömsesidiga beroendet av vår omvärld. I kommunen finns drygt 7 000 företag inom 500 branscher, varav life science är den största. Inom Mölndal har vi fler än 400 exportföretag och drygt 550 importföretag. Närmare 300 företag är utlandsägda. Norge, USA och Tyskland är de dominerande ägarländerna. Det stora utlandsberoendet gör oss sårbara för avbrott i den internationella handeln och för till exempel starkare protektionism, konflikter och global konjunkturnedgång.
Mölndals gynnsamma geografiska läge med tillgång till goda kommunikationer ger oss en god position för att attrahera näringslivsetableringar. Vi ser en ökad global konkurrens kring spetskompetens. För att behålla och utveckla det näringsliv som finns i staden behöver vi vara en attraktiv plats för företag och dess anställda att verka och bo på. Den så kallade arbetsmarknadsregion (område inom vilket det tidsmässigt är rimligt att arbetspendla) där Mölndal ingår förutspås växa från 1,4 miljoner invånare i dag till 1,8 miljoner år 2030. Av de 120 000 nya jobb som väntas skapas i Göteborgsregionen till år 2035 väntas drygt 9 000 skapas i Mölndal.
Den nya järnvägen som planeras för regionala snabbtåg mellan Göteborg och Borås kommer sannolikt att få en station i Mölndal. På sikt finns det också en liten möjlighet att även de höghastighetståg som planeras trafikera Stockholm-Göteborg kan stanna i Mölndal. Den nya järnvägen knyter Västsveriges största städer närmare varandra och förbättrar kommunikationerna till Landvetter flygplats. Stationen stärker Mölndals position då upptagningsområdet för arbetspendlare breddas.
Att fundera vidare på
- Vilka är de viktigaste utmaningarna och möjligheterna som globaliseringen för med sig för Mölndals del? Hur kan vårt arbetssätt utvecklas för att möta dem på ett effektivt sätt?
- Urbanisering hänger tätt samman med globalisering. Mölndal växer - hur kan vi arbeta för att göra det till en attraktiv och hållbar plats att leva och bo på?
- Det finns en internationell konkurrens om företagsetableringar och spetskompetens. Hur behöver Mölndal utvecklas för att även fortsättningsvis ses som en attraktiv plats för företag och arbetstagare att verka på?
Källor
Hjälpte den här informationen dig?
Tack
Din synpunkt hjälper oss att göra webbplatsen bättre, för alla.
