Ökad psykisk ohälsa

Det finns flera indikationer på att den psykiska ohälsan i samhället ökar, med stort lidande för individen och med betydande samhällskonsekvenser.

Den här texten handlar om vad psykisk ohälsa är, hur psykisk ohälsa har utvecklats och hur det påverkar samhället och Mölndal som kommun.

Psykisk ohälsa i relation till psykisk hälsa

Psykisk ohälsa innefattar många delar och behöver sättas i relation till psykisk hälsa. Psykisk hälsa är mer än frånvaro av psykisk ohälsa. Begreppen är inte heller varandras motsatser då människor kan ha en psykisk sjukdom men ändå ett gott psykiskt välbefinnande.

Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa utmärks av att det påverkar välbefinnandet och hur man fungerar i vardagen. Psykisk ohälsa innefattar både psykiska besvär (kan vara milda eller svåra, men inte så svåra att de uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos) och psykiatriska tillstånd (såsom psykiska sjukdomar och syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

Utveckling av psykisk ohälsa

Världen

Världshälsoorganisationen uppger att 13 procent av världens befolkning lever med en mental sjukdom. Vanligast är ångesttillstånd och depression. Förekomsten varierar mellan kön, ålder, mellan och inom länder, och utifrån tillgång till sjukvård och sjukvårdsregister. Hur psykiska tillstånd har påverkats av pandemin är ännu inte helt klart men troligen har de länder där befolkningen drabbats hårdast av pandemin också fått störst påverkan på den psykiska hälsan.

Sverige

Eftersom psykisk ohälsa är ett brett begrepp, är det svårt att ge ett enkelt svar om hur den psykiska ohälsan ser ut. Folkhälsomyndigheten använder flera olika mått för att uttala sig om befolkningens psykiska hälsa, både självskattade uppgifter och uppgifter från vården.

De allra flesta i befolkningen uppger att de mår bra och har en god självskattad psykisk hälsa. Samtidigt uppger många psykiska besvär såsom oro, stress, ångest och sömnsvårigheter. Antalet psykiska diagnoser i befolkningen (per 100 000 invånare) har ökat stadigt de senaste 10 åren. Psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken då det totalt står för lite under hälften av sjukfallen med sjukersättning eller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan (cirka 50 procent bland kvinnor och 40 procent bland män). Generellt ökar sjukfrånvaron med åldern medan psykiska diagnoser är vanligare i de yngre åldrarna och vanligast i åldern 30–39 år (står i den åldern för cirka 60 procent av sjukskrivningarna bland både män och kvinnor).

Psykisk ohälsa är ojämlikt fördelad i samhället

Psykiska besvär är vanligare i vissa grupper, till exempel bland HBTQI-personer, mottagare av ekonomiskt bistånd, arbetslösa unga vuxna, personer med funktionsnedsättning och ensamstående mödrar. De olika aspekterna av psykisk hälsa och därmed psykisk ohälsa är ojämlikt fördelade i befolkningen, vilket beror på att olika sociala grupper har olika tillgång till de resurser som är viktiga för hälsan.

Hur kan man förstå utvecklingen inom psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa ett begrepp som består av flera delar. Ofta används flera datakällor för att visa på hälsoläget eftersom ingen enskild källa ger en komplett bild. Olika datakällor speglar olika dimensioner av psykisk ohälsa och ger därför inte alltid samstämmiga resultat. Samtidigt så utvecklas kunskapsläget ständigt: att exempelvis fler barn och unga får vård för psykiatriska besvär behöver inte betyda att fler har besvären utan att det nu finns mer kunskap och stöd att sätta in. I många fall krävs det också att det finns en diagnos för att stöd ska beviljas. Det finns också en större kunskap i samhället om psykiska tillstånd och den vård som finns att få, vilket gör att fler söker vård och stigmatiseringen minskar. Utöver vårdens utveckling så lyfts också frågor om hur dagens samhällsutveckling, med en ökande individualisering, påverkar framför allt barn och unga. I en utredning om varför den psykiska ohälsan ökar bland barn och ungdomar uppger Folkhälsomyndigheten flera orsaker och konstaterar också att: ”Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga.”

Mölndal

Psykisk ohälsa samvarierar med socioekonomi såsom utbildning och inkomst, där Mölndals invånare generellt har goda förutsättningar. Utifrån den nationella folkhälsoenkäten som undersöker självskattad hälsa uppger Mölndals invånare i något högre utsträckning än riket en god självskattad hälsa och anser sig ha en god psykisk hälsa i samma utsträckning som riket; detsamma gäller för psykiska besvär. Liksom nationellt är det främst könsskillnaden som sticker ut där drygt 50 procent av kvinnorna uppger sig ha psykiska besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med en tredjedel av männen, både i Mölndal och nationellt.

Via LUPP-enkäten framkommer självskattad hälsa bland unga i Mölndal. De flesta, både tjejer och killar, är nöjda med livet. Killar upplever att de har en god hälsa medan drygt hälften av tjejerna anser sig ha en ganska eller mycket bra hälsa och tre av fyra tjejer i årskurs åtta, och fyra av fem tjejer i gymnasiet år två anger att de ofta har olika former av hälsobesvär. Det finns alltså tydliga skillnader mellan könen där många tjejer uppger olika former av hälsobesvär. Resultaten för Mölndal är liknande de för de nio GR-kommuner som deltog.

Kommunens roll gällande psykisk ohälsa

Eftersom psykisk hälsa, och därmed psykisk ohälsa, påverkas av så många faktorer på både samhälls- och individnivå har kommunen genom sitt uppdrag stor möjlighet att påverkan i att både främja psykisk hälsa och att utifrån verksamheternas uppdrag stödja vid psykisk ohälsa.

Mölndals stad som arbetsgivare

Via Göteborgsregionen (GR) sammanställs hur sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ser ut bland kommunernas anställda. Liksom nationellt utgör psykisk ohälsa en stor del av sjukskrivningarna, bland GR-kommunerna 47 procent. I Partille och Mölndal utgör psykisk sjukdom strax över hälften av de pågående sjukfallen hösten 2022. Eftersom en del pekar på att dagens arbetsmarknad är en av de bidragande orsakerna till att allt fler upplever psykisk ohälsa har arbetsgivare och Mölndals stad en möjlighet att påverka utveckling genom att säkerställa en god psykosocial arbetsmiljö för våra medarbetare.

Att fundera vidare på

• Skyddsfaktorer för psykisk ohälsa: vilka kan vi påverka och hur kan vi som kommun stärka dessa?
• Hur kan vi genom de arenor vi har och de vi möter - stärka barn och unga i att hantera livets olika utmaningar, för att öka den psykiska hälsan?
• Hälften av sjukskrivningarna i Mölndal beror på psykisk ohälsa; hur påverkar det vår verksamhet? Hur kan vi genom våra arbetsplatser bidra till att vända utvecklingen?

Läs mer

• Folkhälsomyndigheten, psykisk ohälsa
• Lokal handlingsplan suicid, Mölndal (under framtagande)

Källor

• Folkhälsomyndigheten, Vad är psykisk ohälsa. Hämtat okt 2022.
• World Health Organization, mental health. Hämtat okt 2022.
• World Health Organization, depression. Hämtat okt 2022.
• Socialstyrelsen, psykisk hälsa och suicidprevention. Hämtat okt 2022.
• World Health Organization, World mental health report: transforming mental health for all. Hämtat okt 2022.
• Folkhälsomyndigheten, Psykisk hälsa och suicidprevention – Lägesrapport 2020.
• Folkhälsomyndigheten, Psykisk hälsa – läns- och kommunstatistik. Hämtat jan 2023.
  
• Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga? Kortversion. (folkhalsomyndigheten.se)
• Folkhälsomyndigheten, Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985-2014, publicerad 2018.