Trender

Teknikutveckling

Rätt använd ger teknikutveckling och digitalisering oss möjlighet att uppfylla Mölndalsbornas behov på ett effektivt sätt.

Pandemin har snabbat på den digitala utvecklingen i samhället, både internationellt och nationellt. Det syns tydligt både inom företag och i den kommunala sfären där användningen av digital kommunikation och samarbetsverktyg har ökat. Organisationer har varit tvungna att börja använda digitala lösningar för att klara det dagliga jobbet.

Utvecklingen är särskilt tydlig när det gäller användningen av digital kommunikation mellan såväl tjänstemän som vård- och omsorgspersonal och i kontakter med enskilda personer i samhället.

Viljan och utvecklingen att driva digitalisering för att hitta nya sätt att arbeta smartare och effektivare har under pandemiåren fått en rejäl skjuts och fokus.

En femtedel av Sveriges företag anger covid-19-pandemin som orsak till införskaffandet av nya digitala verktyg och förändrade arbetssätt.

Världen

Det är ingen hemlighet att energikonsumtionen för världens datacenter ökar allt eftersom kraven på en ökad digitalisering stiger.

1 procent av världens elkonsumtion går åt för att hålla alla dessa tjänster som vi använder varje dag igång. Kopplat till energikrisen vi genomgår med ökande kostnader för el så har en ny trend kallad ”Green Coding” hamnat i fokus för de större bolagen som driftar och äger dessa datacenter.

Som exempel så har Amazon, en av de största aktörerna när det gäller datacentertjänster (Amazon Webb Services AWS), siktet på att vara koldioxidneutrala till 2025. Google, som även de säljer och hanterar datacentertjänster siktar mot samma mål till 2030.

Vad ”Green Coding” tillför till detta är att man siktar på att ta fram datorkod/program som på ett så energieffektivt sätt som möjligt genomför sina uppgifter. Det kan handla om att göra beräkningar smartare och energisnålare, eller att programkörningar görs när elen är som billigast. Fokus på att optimera och slimma ner datorkod har de senaste åren hamnat lite vid sidan om då utvecklingen av kraftfull datorhårdvara varit prioriterad och inte effektiviteten.

På ett sätt kan man säga att trenden att tänka som man gjorde på 80-talet, när begränsningarna i hårdvaran var större och fokus var att få ut så mycket effektivitet man kunde ur denna begränsade datorkraft, har anammats igen.

Sverige

I internationell jämförelse ligger den svenska digitaliseringen i offentliga förvaltningen på en hög nivå. Enligt 2022 års upplaga av Indexet för Digital Ekonomi och Digitalt Samhälle (DESI) ligger Sverige på tredje plats i rangordningen av de 27 EU-medlemsstaterna. Sverige har fortfarande som mål att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.  

AI och halvledarkomponenter

I regeringens datastrategi från 2021 lyftes data (information) som en av de största outnyttjade resurserna. Trenden har sedan dess varit att jobba mer mot att frikoppla denna resurs från att vara en liten del av en stödjande funktion till en mer central roll där man kan dra nytta av synergieffekter mellan olika grupper och organisationer.

Detta område accelererar i utveckling, mycket på grund av pandemin, men även för att det finns ett stort behov av att ”jobba smartare” och kvalitetssäkra den data som konsumeras.

AI och digital innovation är starkt kopplad till datastrategin som sträcker sig fram till 2030.

Den akademiska världen i samarbete med näringslivet driver initiativ inom områden som artificiell intelligens (AI), molntjänster, högpresterande datorsystem och kvantdatorteknik. Bland annat har Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet ett antal innovationsprojekt i samarbete med AI-Sweden som är en nationell organisation för AI forskning där även rymdstyrelsen är delaktiga.

Alla dessa initiativ påvisar att trenden fortsätter likt föregående år mot att arbeta för digital innovation och att arbeta smartare med den data vi redan idag producerar och konsumerar. Inom en snar framtid kommer det att gå att verkställa arbetsmoment där användaren inte ens behöver mata in data – utan där din dator eller ditt system är tillräckligt smart för att själv veta vilken information du har användning av och behöver för den arbetsuppgift du sitter med just då.

Utmaningen ligger som tidigare på det juridiska planet om vad ett sådant system eller lösning får lov att fatta beslut om i juridisk mening. Att informationshantering blir mer spårbar och kontrollerad är också en effekt av det geopolitiska läget då IT-säkerhet har fått ett stort fokus framför allt inom den kommunala sfären.

ChatGPT som utvecklats av OpenAI är ett väldigt bra exempel hur man i praktiken nyttjar organiserade databaser med information för att leverera tjänster som var science fiction bara för några år sedan. I sin senaste version, ChatGPT-3, kan denna chattbot både lösa avancerade matteproblem och skriva ett datorprogram men även producera hela uppsatser på hög språklig nivå på ett antal olika språk. Allt detta gör den genom en enkel förfrågan som inte är mer komplicerad än det du skriver in när du söker något på nätet. Detta i sig själv kan längre fram bli ett problem för våra skolor där det är väldigt svårt att se skillnaden mellan en ChatGPT-producerad uppsats och en som skrivits av en person. I många fall talar man om att denna typ av teknik kommer att ersätta Google som informationssökningsplattform då den inte bara hittar det du söker utan även bearbetar och sammanställer informationen.

En annan trend som aktualiserats under pandemiåren och generellt på grund av det politiska läget i världen är produktionen av halvledare och tillgången till dessa.

Vårt beroende av denna enkla komponent för att tillverka den enklaste elektronik till den mest avancerade bilen eller datorn har de senaste åren lett till att många länder börjat se över om det är möjligt att producera dessa själva. Vinnovas innovationsprogram ”Smartare elektroniksystem” tittar på möjligheterna att till 2025 bli en världsledande producent (3 600 företag delaktiga i initiativet) för halvledarkomponenter och sensorer i Sverige.

Mölndal

Mängder av nya data skapas varje dag inom offentlig verksamhet. Det kan handla om skolresultat, trafikstatistik, geografiska data, demografi och mycket annat. Ofta lagras dessa i separerade ”silos” och det är svårt att få en överblick över hur vi bäst nyttjar det som samlas in.

För en kommun som Mölndal kan det bland annat handla om hur man på ett tidigare stadium än i dag, via den data som skolnärvaron och betygen ger, kan se om elever behöver extra resurser. Även politiska beslut kan påverkas beroende på vilket underlag som finns tillgängligt och hur kvalitetssäkrat det är.

Digitalisering och teknikutveckling är nödvändigt för den offentliga sektorn, för att kunna bibehålla och förbättra nivån på den framtida servicen. Det är viktigt för att klara av att möta de ökade kraven på välfärden, och är en del av lösningen för att hantera det faktum att vi kommer att ha svårt att rekrytera vissa personalkategorier i framtiden. En digital strategi för Mölndals stad antogs under 2020. För att lyckas dra nytta av digitaliseringens effekter och vinster krävs resurser för att satsa på utveckling i dessa frågor. Många gånger är nyttan stor på sikt, men kräver inledningsvis en stor insats av resurser


Att fundera vidare på?

  • Hur kan organisationen möta medborgarnas krav och behov på digital service?
  • Hur ska chefer och ledare arbeta för att digitalisera sin verksamhet?
  • Hur kan din verksamhet effektiviseras och samtidigt stärka invånarnas livskvalitet?
  • Hur involveras medborgare, företag och civilsamhälle i verksamhetens utvecklingsarbete?
  • Ny teknik kräver kunskap både i beställning och utformande av tjänsten och i användandet av den. Hur säkerställer vi att det finns nödvändig kompetens och andra förutsättningar bland chefer och medarbetare för att effektivt kunna utnyttja de tekniska möjligheterna?
  • Vilka hinder finns och hur kan de undanröjas?
  • Hur kan problemet med digitalt utanförskap minskas?

Källor


Tillbaka
Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2023-04-03