Trender

Värderings­förändringar

Hur påverkas våra värderingar i ett samhälle som förändras snabbt, där globalisering och teknik gör att fler får del av information snabbare än tidigare?

Introduktion

Värderingar varierar mellan individer och kulturer. De tenderar att vara relativt konstanta över tid. Skillnaden mellan värderingar i olika länder minskar dock i takt med att människors livsvillkor närmar sig varandra och information sprids allt snabbare. Polarisering inom ett land kan dock göra att skillnaderna i värderingar inom en generation eller mellan olika delar av ett land ökar.

Hur värderingar förändras efter aktuella utmanande händelser som till exempel krig, klimathot och pandemi återstår att se.

Sverige

Fortsatt individfokus?

Svenskar vill göra sina egna individuella val. Det syns i World Value Surveys så kallade kulturkarta. Sverige placeras högt upp i högra hörnet - som det land i världen där valmöjligheter, jämställdhet och självbestämmande värderas högst. Religionen har mycket liten inverkan på våra val och värderingar.

Hur kommer den mångfald vi idag ser i samhället påverka våra värderingar? Tangerar den frågan gör World Value Surveys undersökning som mäter värderingar bland immigranter till Sverige. De värderingarna skiljer sig från resultatet för Sverige som helhet, men också från värderingarna i migranternas ursprungsländer. En förflyttning mot mer frihetliga värderingar ses. De invandrade känner en större stolthet för Sverige än vad den svenska populationen som helhet gör och de känner sig i stor utsträckning svenska. 65 procent av de tillfrågade anser att det helt eller delvis är mannens ansvar att försörja familjen. En tredjedel tycker att invandringen till Sverige borde minska.

Vad är viktigt för svenskarna?

Under pandemin blev det allt viktigare med relationer, framför allt inom familjen. Fokus på individen minskade, medan medkänsla och rättvisa skattas högre än tidigare.

I Sverigestudien mäts svenskars inställning till olika frågor. Våld och brott är de begrepp som flest väljer för att beskriva Sverige i dag, efter ordet byråkrati. Allt fler väljer önskade värderingar såsom fred, yttrandefrihet och demokratiska processer. Allra viktigast är dock ekonomiska frågor och arbetstillfällen. Hållbarhet väljs av allt fler.

Begrepp för att beskriva nuläget i Sverige:

  1. Byråkrati
  2. Våld och brott
  3. Skyller på varandra
  4. Osäkerhet om framtiden
  5. Resursslöseri

De värderingar svenskarna önskar att se är:

  1. Ekonomisk stabilitet
  2. Arbetstillfällen
  3. Ansvar, kommande generationer
  4. Hållbarhet
  5. Välfungerande sjukvård

Om vi tittar på värderingar kopplade till arbetsplatsen ser vi följande tendenser:

  • Lagarbete och ansvarstagande är de starkast rådande värderingarna på svenska arbetsplatser idag.
  • Att göra skillnad/ något betydelsefullt har haft en starkt uppåtgående trend när det gäller att beskriva sin arbetsplats.
  • Färre upplever att deras arbetsplats präglas av engagemang efter pandemin.
  • Fler ser behov av ökad anpassningsbarhet på sin arbetsplats.
  • Andra högt önskade värderingar är anställdas hälsa, balans mellan hem och arbete och humor/glädje.

Vilka värderingar hittar vi om vi tittar närmare på de yngsta generationerna? Vad förväntar de sig av samhället och av sin framtida arbetsplats

Båda generationerna har vuxit upp i en tid som har formats av ständig uppkoppling och sociala medier. Individens frihet och självförverkligande har varit i fokus.

Generation Z

Moral, trygghet samt sparande är viktiga ideal. En god utbildning som ger möjlighet till ett bra jobb är viktig. De känner ett stort ansvar för hållbarhetsperspektiven. Det är genomgående i deras livsval, från var de arbetar till vilka företag de stödjer genom att köpa deras produkter.

De har levt i skuggan av bland annat terrorhot, finanskris, krig, klimathot och en pandemi. Dessa uppväxtvillkor tros skapa en önskan om att det offentliga ska ta ansvar för medborgarens trygghet. Förväntningar på tydliga men samtidigt lyhörda ledare är stora.

Ledarskap är också en mycket viktig del i deras yrkesliv. En bra chef är avgörande, men de eftersträvar inte själva att bli ledare. De vill ha ett arbetsliv med stor frihet och fritt från stress.

Generation Alpha

Dessa våra yngsta, varav en del ännu inte är födda, antas bli sociala, globala och mobila eftersom de sannolikt kommer att jobba, studera och resa mellan olika länder och flertalet karriärer. De förväntas bli den bäst utbildade och den rikaste generationen någonsin.

För att nå dessa unga är video det effektivaste kommunikationsmedlet. De är dock inte intresserade av reklamkampanjer utan vill hellre lära känna själva varumärket och dess värderingar.

Framtidssyn – oro för samhället men med hopp för egen del

Ungdomsbarometern visar att

  • var tredje 15–24-åring ser på samhällets framtid som ganska eller mycket mörk.
  • 47 procent av ungdomarna svarar att samhället är på väg år fel håll.
  • Den egna framtiden ser mer positiv ut, nästan tre fjärdedelar ser sin egen framtid som ljus eller ganska ljus.
  • Stressen över den närmaste framtiden (för egen del) har tydligt minskat.

Samhällsengagemang och synen på demokrati

2022, valår till trots, säger endast 38 procent av ungdomarna att de är intresserade av samhällspolitik, (jämfört med 50 procent 2018).

De viktigaste politiska frågorna för ungdomarna är:

  1. miljö och klimat (väljs av 55 procent),
  1. välfärden (väljs av 51 procent)
  1. ökad jämställdhet (väljs av 40 procent).

Trygghet och kriminalitet är också frågor som är centrala. Sänkta skatter har blivit allt viktigare. Intresset för privatekonomi är ett av de som ökat starkast.

Vilka politiska frågor som är viktigast skiljer sig mellan könen:

  • Ökad jämställdhet en av de viktigaste frågorna för 64 procent av flickorna men bara för 21 procent av pojkarna.
  • 20 procent av pojkarna tycker att jämställdheten har gått för långt.

Är demokrati inte längre en självklarhet?

Många, kanske framför allt ungdomar, känner att de stora utmaningarna som till exempel klimatkrisen behöver lösas snabbt och kraftfullt och litar inte på att de demokratiska systemen kan tillgodose det.

Enligt Kairos Future är det inte är självklart att alla ser demokrati som det bästa systemet:

  • En knapp fjärdedel av svenskarna och 40 procent av Generation Z är öppna för ”att ha en stark ledare som inte behöver bekymra sig om riksdag och politiska val”.
  • Mer än 40 procent kan tänka sig expertstyre, bland ungdomar är den siffran ännu högre - 60 procent.
  • Var tredje svensk anser att rätten att få rösta bör kopplas till ett kunskapskrav. Bland 16–25-åringar är den andelen 50 procent.

Andra grupper

Det är inte bara ungdomars värderingar som är intressanta när vi formar våra framtida kommunala tjänster. Mölndal har en stor grupp människor i arbetsför ålder som har goda socioekonomiska förutsättningar. Vilka förväntningar kommer de att ha på samhällets service? Och hur möter vi gruppen s.k. YOLDS (Young Olds, cirka 65–74 åringar)? De är friskare och har bättre ekonomi än tidigare generationer. De ställer krav på samhällsservice men också kan bidra till samhället på olika sätt även efter att det formella arbetslivet är slut.

Mölndal

Ungdomar och påverkan

I ungdomsenkäten LUPP 2020 uppger drygt 40 procent av ungdomarna i Mölndal att de vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen. Betydligt fler tjejer än killar vill påverka.

Bara 16 procent i årskurs 8 och 20 procent i gymnasiets årskurs 2 tror dock att de har möjlighet att föra fram åsikter till beslutsfattare.

Nästan hälften av ungdomarna uttrycker ett ganska eller mycket stort förtroende för politiker, medan sju av tio har ganska eller mycket stort förtroende för vuxna i allmänhet.

Att fundera vidare på:

  • Hur kan vi verka för att behålla och stärka demokratiska värden i samhället? Hur kan vi möta ungdomars förväntningar på hur ett samhälle ska fungera och ta tillvara deras engagemang
  • Hur kan vi bygga ett samhälle på demokratisk grund som människor känner tillit till om allt färre engagerar sig politiskt och många inte känner sig representerade av politikerna?
  • Hur påverkas våra värderingar av de kriser vi har sett de senaste åren (så som flyktingkris, klimatkris och coronapandemin)?
  • Hur påverkas våra värderingar av den ökade mångfalden i samhället?

Källor:

Tillbaka
Publicerad: 2021-01-26
Senast uppdaterad: 2024-02-15