Förutsättningar i den byggda miljön

Kunskap om kommunens olika bebyggelsemiljöer och karaktäristiska stads- och landskapsbild fungerar som vägledning när samhället förändras, förnyas och utvecklas. Genom att förtydliga hur arkitektoniska kvaliteter behandlas i de kommunala processerna öppnas möjligheter till initiativ och engagemang från alla parter som deltar i byggandet av staden.

Hållbart stadsbyggande

Ämnesområdet ”den hållbara staden” är stort och rör många fler frågeställningar än de som tas upp här. Här beskrivs kort vilken betydelse utformningen av bebyggelsemiljöer har för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Social hållbarhet kopplat till byggd miljö

Den fysiska strukturen är avgörande för om miljöerna blir attraktiva och bjuder in till vistelse, möten, aktivitet eller lugn och ro. Den fysiska strukturen av vår miljö påverkar alltså hur vi socialiserar och upplever vår miljö.

Den byggda miljön kan genom sin utformning bidra till en upplevelse av trygghet och kan bidra till god hälsa, genom att främja såväl fysisk aktivitet som avkoppling. Utöver den fysiska strukturen, så handlar social hållbarhet också om att skapa en process med delaktighet och dialog som inkluderar alla kommuninvånare.

Ekologisk hållbarhet kopplat till byggd miljö

Betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster, d.v.s. de produkter och tjänster som ekosystemens växter och organismer ger oss människor, ska integreras i ekonomiska ställningstaganden och politiska avväganden.

Grunden för Plan- och bygglagen samt för en ekologisk hållbarhet handlar om att stadens mark- och vattenområden ska användas till det de är mest lämpade för och med hänsyn till en långsiktigt god hushållning med våra resurser och minimerad klimatpåverkan.

Ekonomisk hållbarhet kopplat till byggd miljö

En av kommunens uppgifter är att bevaka det allmännas intresse i stadsutvecklingen, vilket huvudsakligen handlar om markanvändning och om tillgång till exempelvis kommunal service, funktioner som cykelvägar, parker och idrottsanläggningar.

Den ekonomiska hållbarheten behöver ses i ett långsiktigt perspektiv med fokus på förvaltning. Ekologiska och socialt hållbart byggda miljöer kan skapa ekonomiska fördelar vid förvaltning eftersom socialt trygga miljöer oftare värnas och ekologiskt hållbara miljöer inte lika ofta innebär tekniska lösningar som kräver kostsamt underhåll.

Med ett aktivt markägande och möjlighet att styra stadens utveckling kan många aktörer ges möjlighet att utveckla sina verksamheter genom en mer differentierad fastighetsbildning.

Vägledande stadskvalitéer

Mölndals stad arbetar utifrån att skapa en tät, tillgänglig och rekreativ stad. Dessa faktorer ska användas för att skapa goda stadskvaliteter för alla invånare.

En tät stad

En tät stad skapar förutsättningar för närhet till många målpunkter, så som handel, service, arbetsplatser och bostäder. Vilket ökar möjligheten att kunna resa hållbart, med exempelvis cykel eller kollektivtrafik.

Att ha nära till många butiker, restauranger och kaféer har också stor betydelse för både bostads- och kontorsmarknaden. För kontor handlar täthet också om att ha tillgång till en stor andel boende i närheten. Effekten av kluster med både handel och kontor – att ha nära till många andra företag inom samma bransch är viktigt för verksamheten.

En tillgänglig stad

En tillgänglig stad är en stad där det är lätt att ta sig till alla målpunkter. För detta krävs en effektiv infrastruktur som skapar tillgänglighet utan att den själv tar upp yta och bidrar till utglesning.

För bostadsmarknaden och kontorsmarknaden är det närheten till stadskärnan, Innerstaden, Forsåker och Kvarnbyn, och de människor som lever och arbetar där som är viktigast för tillgängligheten. Även tillgången till effektiv kollektivtrafik har stor betydelse.

Tillgänglighet handlar också om att stadsmiljön behöver vara utformad så att det är trevligt att röra sig i. Gaturum som kantas av byggnader och entréer är attraktiva för både boende och handeln och behöver vara tillgängliga för alla, oavsett funktionsvariation.

En rekreativ stad

En rekreativ stad är en efterfrågad kvalitet för boende. Med rekreativ stad menas här en stad där det är nära till parker, grönområden och vatten.

Bebyggelsekaraktärer

Vid förtätning och planering av ny bebyggelse krävs det olika förhållningssätt som anpassas till platsens förutsättningar, historia, planeringsideal och specifika kvalitéer. En förutsättning för att skapa en hållbar och långsiktig arkitektur är bygga vidare på platsens kvalitéer med nya uttryck.

illustrationerna visas olika exempel på hur ny bebyggelse kan anpassas och fungera tillsammans med det befintliga. Förtätning kan också handla om grönska och andra funktioner som skapar kvaliteter i en stadsmiljö.

Bebyggelsens gestaltning ser olika ut beroende på om vi befinner oss i en tät stadsmiljö eller på landsbygden. Mölndals tätorter har en bred variation av arkitektoniska uttryck som har växt fram under olika epoker och utifrån olika förutsättningar. Kommunen har dels utvecklats längs Mölndalsåns dalgång, dels genom kommunsammanslagningen - Mölndal, Kållered, Lindome och i de perifera kopplingarna mot Göteborg i norr och väster.

Beskrivning av kommunens karaktär

Stadsbyggnadshistoria

Mölndals kommun har en stadsbyggnadshistoria som jordbrukssamhälle, industristad och trädgårdsstad. Mölndal har växt som ett lapptäcke med flera små samhällen som sedan successivt knutits ihop till en stad. Alla områden har sina egna förutsättningar, knutpunkter och sätt att växa fram på. De fyra utvecklingsorterna Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker har helt olika stadslandskap och siluetter.

Stadslandskap

Stadslandskapet består av bebyggelse i dalgångarna, med trafikstråk utmed dalgångens mitt eller utmed vattendragen. Omgivande höjdområden utgör starka landskapselement, med sina branta bergsväggar. Bebyggelsen är oftast relaterad till omgivande natur och kan genom en medveten utformning bidra till att förstärka stadslandskapet och upplevelsen av den fysiska miljön.

Naturlandskap

Naturlandskapet i kommunen består av ett nästan rätvinkligt system av sprickdalar i nordsydlig och östvästlig riktning omgivet av höjdpartier. Fässbergsdalen är en flackare dalgång ut mot havet. Lindomes dalgång sträcker sig från öster i en båge mot sydväst för att så småningom mynna i Kungsbackafjorden. Dalgångarna i kommunen kan beskrivas som en sekvens av landskapsrum från Lindome i söder upp till gränsen mot Göteborg.

Mölndal

Historiskt har bebyggelsen i Kvarnbyn kring forsen och den tidigare pappersfabriken Papyrus spelat en stor roll för Mölndals utveckling.

Stadens siluett karaktäriseras av en tät bebyggelse där olika tidsepoker tydligt kan utläsas. Tydligast är stadsbebyggelsen från 1950 – 1960 talet då centrum flyttades över från östra till västra sidan av Mölndalsån.

Då anlades såväl stadshus med tillhörande torg och park, kulturhus samt bostadshus, torg och handelsgator. Detta område med handelsgator, som nu kallas Mölndals innerstad, är idag under förändring. Bebyggelsen är högre och mer varierad i sitt uttryck men kvarterstrukturen är densamma.

Nya tillägg på bron skapar en ny stadsgata och förändras tillsammans med nya höghus som förändrar innerstadens siluett.

Historiskt har de branta höjdpartierna hållits fria från bebyggelse, men på senare tid har större bostadsområden vuxit fram i dessa lägen, vilket markerar dalgången ytterligare. Även det karaktäristiska området kring forsen har en utbyggnad och förändring framför sig.

Stadens färgskala är oftast knuten till olika utbyggnadsepoker. I östra delen av Mölndal med industrimiljöer dominerar det röda teglet och i västra Mölndal det gula teglet i bostadsområden från 1950 och framåt. Centrala Mölndal har övervägande gula tegelhus men de röda inslagen finns väl representerade både på fasader och i detaljer. Dessa inslag finns även i den nya bebyggelsen.

Kållered

Kållered består i huvudsak av låg bebyggelse och samhällets siluett utgörs av byggnadernas taklandskap som underordnar sig omgivande vegetation och höjdpartier. Kållered har gult och rött tegel i den tätare bebyggelsen och fler olika färger i den blandade villabebyggelsen.

Kållered består också av Kållereds köpstad väster om motorvägen. Här växer företag och detaljhandel fram som en barriär mot motorvägen. Bakom Kållereds köpstad finns det bostadsbebyggelse bestående av både villor, radhus och flerbostadshus.

På senare år har nya bostäder börjat byggas i centrala Kållered.

Lindome

Bebyggelsen i Lindome är lokaliserad öster och väster om gamla riksvägen på de öppna markområdena och ansluter till omgivande gröna höjdområden. Lindomeåns sträckning har endast haft begränsad påverkan på stadslandskapet. Lindome kyrka ligger markerat på en höjdrygg utanför och utgör ett historiskt landmärke i tätorten.

Lindome har i huvudsak låg bebyggelse med en skala som underordnar sig omgivande vegetation och höjdpartier och en ljus färgsättning dominerar bland såväl tätare bebyggelse som villabebyggelse.

Hällesåker

Hällesåker har en bebyggelse anpassad till landskapet och naturligt inbäddad i vegetation eller integrerad i landskapets kontur. Bebyggelse är huvudsakligen placerad längs med sluttningarna i dalgången och karaktäristiskt för området är det öppna landskapet.